Så här ser bakgrunden i fallet ut: mannen träffade kvinnan via internet och de hade en relation en period efter detta. Vem som avslutade relationen råder det delade meningar om.
Medan de båda fortfarande var tillsammans, så spelade mannen och kvinnan in en sexfilm och tog dessutom bilder på samlaget med kvinnans mobiltelefon. Enligt kvinnan så skickade mannen filmen till sin egen telefon och hotade sedan kvinnan med att sprida den om hon inte stannade i relationen.
Mannens version var helt annorlunda
Mannen hade en annan version av vad som hänt. Enligt honom hade kvinnan frivilligt skickat sexfilmen och bilderna till honom och att han omedelbart hade raderat dem. Även en abort som kvinnan gjorde i januari, då mannen skulle ha varit på sjukhuset mot hennes vilja, var en anledning till skiljaktigheter. Enligt mannen hade hon bett honom att komma till sjukhuset.
Kvinnan har berättat att mannen utsatt henne för upprepat våld och flera våldtäkter. Mannen har avfärdat hennes berättelser som lögner, han nekar alltså till alla anklagelser.
Vittnen stödde kvinnans berättelse
Det fanns en del vittnen som talade för kvinnans historia. Bland annat utsagor från polisen som hade larmats flera gånger då kvinnan ska ha hotats eller misshandlats. Ena gången hade kvinnans misshandlats i närheten av hennes bostad, i det andra fallet ska hon ha överfallits av en maskerad man med kniv. Den maskerade våldsmannen ska ha haft samma kroppsbyggnad som den åtalade mannen. Poliserna som ryckt ut i dess fall bedömde dessutom kvinnan som trovärdig. En av poliserna hade vittnat om att kvinnan hade visat upp en stark rädsla för mannen.
"Kvinnan motsägelsefull"
Tingsrättens majoritet, det vill säga de tre nämndemännen, tyckte att kvinnans historia var lång och detaljerad, men säger också att den är motsägelsefull i vissa delar.
Man menar bland annat att det är ologiskt att kvinnan skulle ha gått med på att dokumentera samlaget på film och bild. Detta eftersom hon själv säger att hon kommer från en strängt kontrollerad kultur. Dessutom anser man att det är svårt att förstå att varför hon stannade i relationen och inte polisanmälde händelserna eller uppsökte sjukvård för skadorna. Man anser därför att trovärdigheten är låg.
Nämndemännen ansåg även att bilder på kvinnans skador kan ha kommit från ett annat tillfälle eller till och med ha varit manipulerade. Man hävdar även att kvinnan kan ha placerat ut en keps med mannens DNA på platsen där de olaga hoten ska ha ägt rum.
Ordföranden ville se fällande dom
Rättens ordförande var dock skiljaktig. Enligt domaren bör mannen dömas för samtliga handlingar eftersom kvinnan gjort ett helt trovärdigt intryck. Domaren tyckte inte heller att de saker som nämndemännen lyft fram var att betrakta som motsägelser. Ordföranden tyckte dessutom att stödbevisningen som framförts i väsentliga delar stödde kvinnans historia.
Rättens ordförande ansåg därför att mannen bör fällas för två fall av våldtäkt, misshandel och olaga hot. Tre år och sex månaders fängelse och ett stort skadestånd till kvinnan var straffet som domaren ville ha sett. Men nämndemännens linje vann alltså och mannen friades på våldtäkt och alla andra punkter.
Andra inlägg
- Så kan du hjälpa en drabbad person
- Våldtäkter mot män ökar – stort mörkertal
- Falsk tillvitelse | Falsk angivelse
- Preskriptionstid för våldtäkt – upp till tio år
- Ökar sexualbrotten i Sverige?
- Samtyckeslagen / Vad räknas som samtycke?
- Så upptäcker du våldtäktsdroger – nya uppfinningar
- Effekter av den nya samtyckeslagen
- Antalet fällande våldtäktsdomar ökar
- Förtal att hänga ut en dömd våldtäktsman på sociala medier?