Undersökning: Svårt att reda ut fler våldtäkter

Brå har genomfört studien på uppdrag av regeringen. Syftet är att studera vilka orsaker som finns till den låga uppklaringsprocenten när det handlar om våldtäkt. Tanken är också att studien ska visa om det finns en potential att öka samma uppklaringsprocent.

Brå gick i studien igenom 785 slumpvist valda våldtäktsanmälningar som lämnades in under 2016. Man har sedan även studerat utredarnas material. Genomgången visar att merparten av de studerade anmälningarna handlar om två parter som känner varandra sedan tidigare, även om de i vissa fall kan ha blivit bekanta under samma dag.

Inte vanligt med överfallsvåldtäkter

Överfallsvåldtäkter är ovanliga och utgör endast tre till fem procent av de totala anmälningarna. I ungefär hälften av anmälningarna har målsägaren utsatts för någon typ av våldtäkt. Polisens arbete i våldtäktsutredningarna har också mätts och analyserats. I genomsnitt genomför polisen åtta utredningsåtgärder per fall, där spridningen varierar från 0 till 71. Åtgärderna handlar i första hand om vittnesförhör, tömning av mobiltelefoner, dokumentation av skador, drogtester och sökande efter DNA-spår.

I Brås studie konstateras att cirka hälften av de granskade anmälningarna saknade förutsättningar att klaras upp. Detta beror på flera saker, bland annat felaktiga anmälningar eller att målsägandens beskrivning inte nådde upp till rekvisiten för att handlingen skulle kunna rubriceras som våldtäkt.

Enligt Brå har alla målsäganden upplevt att händelserna har varit hemska och att de har traumatiserats under en lång tid. Men studien har visat att många av anmälningarna inte har varit möjliga att nå fram till en dom med.

Bristfällig kvalitet på utredningarna 

Kvaliteten på utredningarna har dessutom visat sig vara bristfällig i många av fallen. Var tionde utredningen visar på brister av olika slag. I en del fall har det tagit för lång tid mellan anmälan och utredningsåtgärderna. I andra har man inte gjort tillräckliga åtgärder och i en del fall har förhören hållit allt för låg kvalitet. Men Brå konstaterar också att bristerna troligen inte hade påverkat utgången.

Men uppklaringen hade troligen kunna öka något om dessa brister inte funnits. Att åtgärda bristerna i utredningarna skulle dessutom öka målsägandens förtroende för rättssystemet. Ett väl genomfört utredningsarbete av polisen ökar dessutom chanserna att rättsprocessen stärker den brottsdrabbade och ökar chanserna till att de drabbade ska kunna må bättre igen. Detta kan ske även om man inte lyckats komma fram till någon fällande dom.