Samtyckeslag | Kritik mot förslaget

Förslaget om en samtyckeslag kan i korthet sammanfattas på följande sätt: inriktningen byts från gärningsmannens uppsåt till offrets frivillighet när det handlar om våldtäkt och andra sexuella övergrepp.

Har väckt debatt

Förslaget har väckt het debatt, inte minst efter metoo-debatten. Många är positiva och tror att lagen ska leda till fler fällande domar och skicka bättre signaler och skapa ett rättvisare och mer jämlikt rättssystem.

Men det har också förekommit kritik mot förslaget. Bland annat har lagrådet framfört kritik och avstyrkt förslaget.

Lagrådets kritik riktade sig i stort in på tre punkter: förutsägbarheten, beroendet på den enskilde domaren och att den kan komma i konflikt med den straffrättsliga legalitetsprincipen.

Vänder sig mot bristen på förutsägbarhet

Den största kritiken är att man vänder sig mot bristen på förutsägbarhet. Man konstaterar att gränsen mellan ett fritt och ett icke fritt deltagande kommer att bestämmas av omständigheterna i den enskilda situationen och därmed oklar. Man kallar det ett helt nytt grundläggande brottsrekvisit med en obestämd innebörd. Detta leder, enligt lagrådet, till att domstolarna tvingas göra en efterhandsvärdering av parternas handlande, relationen de har till varandra och situationen i övrigt.

Man konstaterar dessutom att en stor del av bedömningen kommer att bero på den enskilde domarens inställning. Man anser att bedömningen i hög grad kommer att bestämmas av domarens normativa ställningstaganden av vilket deltagande som inte bör bedömas som frivilligt, konstaterar lagrådet.

Dessutom konstaterar man att paragrafens tillämpning kommer att komma i konflikt med den straffrättsliga legalitetsprincipen. Dessutom tillfogar man tidigare invändningar som har lagts fram mot den nya lagen.

Saknas rättsligt behov

Dessutom påpekar man att det inte finns något rättsligt behov. Man skriver att såväl passivitet som fall av överrumplingsfall redan omfattas av den nuvarande utformningen av våldtäktsbrottet. I korthet menar man att stora delar av det som regeringen föreslår redan täcks av den lagstiftning som vi redan har.

En annan instans som har varit kritisk mot den nya samtyckeslagen är Advokatsamfundet. Generalsekreteraren Anne Ramberg har länge varit skeptisk mot förslaget.

Hon säger att Advokatsamfundet inte tror att lagen kommer att leda till fler fällande domar. Hon säger att samtyckeslagen inte kommer att komma förbi frånvaron av bevis. Hon hävdar att det även i framtiden kommer att vara svårt att styrka en våldtäkt med bevis.

"Kommer att fungera normativt" 

I stället tror Ramberg att förslaget i första hand kommer att fungera normativt, för att visa att samhället inte godtar detta.

Anne Ramberg tror också att det stora mediala tryck som skapas kring exempelvis terror och våldtäkt leder till för stora förväntningar och att lagstiftningen blir händelsestyrd. Hon tror att man har en övertro på att lagstiftarna ska kunna lösa allt.